Magi från första stund
Kategori: Allmänt
Ibland får man tag på en sådan där bok som förändrar hur man ser på världen för all framtid. Som får en att minnas huvudpersonerna som om de vore släktingar som finns på riktigt, men som du tappat kontakten med. En sådan här bok är Among Others. Den är helt magisk – på flera sätt. Dessutom handlar den om hur magi finns omkring oss – på ett sätt som bjuder in fantasyn till vår vardag.
Jo Walton bygger upp en värld som innebär att magi inte är "magisk". Det är inget som händer ur tomma luften. En person som kan utöva magi påverkar människor och objekt omkring sig så att de agerar för att vissa saker ska hända. Ett exempel hon nämner är att du kan inte knäppa med fingrarna och så materialseras en blomma ur tomma luften. Men du kan öppna handen och påverka dåtiden så att en person släpper en blomma ur ett flygplan vid ett exakt tillfälle så att den landar i din hand när du vill.
På så sätt är magin också möjlig att motargumentera – och framför allt farlig, eftersom den handlar om att påverka andra människors liv.
Flera gånger i boken snuddar man vid tanken på att bokens huvudperson är lite galen och man kan själv börja argumentera mot vad som egentligen är magiskt och vad som är "verkligt" – som outtalad konflikt som går att läsa mellan raderna – vilket gör boken vansinnigt spännande.
Huvudpersonen i boken är 14-åriga Mori som mist sin tvillingsyster under en magisk kamp mot modern som är en galen häxa. Modern har ägnat sig åt svart magi i eget syfte, och dotterns oro över att själv dras mot att använda magi för egen vinning får henne att föra flera filosofiska resonemang om moral och etik. Precis som många av historiens ickevålds-filosofer så kommer hon ändå till slutsatsen att det är ok att använda magi för att skydda sig mot sin mor, men inte för att skaffa sig fördelar i livet. (Vilket dock inte betyder att det inte dyker upp en och annan liten magisk formel under bokens gång).
Men det är inte magiska sammandrabbningar som för den här boken framåt. Det här är en ung kvinnas dagboksanteckningar från en brittisk internatskola, med längtan efter vänner, kärlek, funderingar om sex, om mag och den egna platsen i världen. Det är just dessa skildringar som är så mänskliga, så fantastiskt fina, att det är lätt att börja tolka fantasydelen av boken som en metafor för alla de funderingar som pågår i en ung kvinnas huvud. Magin blir en metafor för puberteten, som den så ofta är även i de mest banala barnserier, som Trollz eller Winx, som min 4-åringa dotter älskar. Men sedan poppar det upp små saker som gör det omöjligt att bortse från att magin är verklig. Och det är i de små brytpunkterna, där jag tvivlar på min upplevelse som läsare, som bokens sanna magi kommer fram. Det är där dess världsbild får ett fäste i min hjärna för alltid.
Boken är inte bara en fantastisk skildring av en ung kvinnas öde – den är även en hyllning till en hel bokgenre. Mori slukar böcker i en rasande fart, böcker som citeras, diskuteras, jämförs och analyseras under bokens gång. Hennes favoritgenre är Science-Fiction och Fantasy, men även en del historiska romaner kommer med. Och under läsningen har jag införskaffat tre av dem, med planer på att köpa hela hennes bibliotek.
Avslutningsvis vill jag verkligen uppmuntra till att läsa den här boken – oavsett om man är road av fantasy eller inte. Jag älskar Mori som en egen vän. En fantstiskt fin vän – den där vännen som man längtade efter själv när man var tonåring. Ensammast i världen, tillsammans.
Den här boken tänker jag spara till min dotter. Och vårda den ömt.